Vi behöver prata om sorg

Det vi vet med livet är att vi föds och dör och det som händer därimellan är det vi själva fyller det med.

Vi behöver börja prata om sorg som en naturlig del av livet då det är oundvikligt. Jag har hittills inte träffat någon som inte har haft någon slags sorg i sitt liv. Tänk på att sorg kan handla om mer än att någon har dött. Vi behöver bekräfta varandra att det är okej att vara ledsen och gråta, även om du själv tycker "det där är väl inget att gråta över", så är det dennes upplevelse som räknas. Vi ska inte jämföra våra förluster. Din förlust är lika unik som min.  

Vi behöver börja prata om sorg med våra barn. Att det är okej att känna sig sorgsen, det är okej att vara ledsen och gråta och det är okej att få uttrycka det jag känner. Jag tycker även att vi behöver ändra våra uttryck till barn när det gäller den som dött - denne sover inte, denne vilar inte och denne har inte gått bort. Säg att denne är död. Det är inte farligt att barn blir ledsen över att någon är död. Det är mer förvirrande om vi säger till dem att den vilar/sover/gått bort - då finns en förhoppning till att denne kommer åter. Och när denne inte gör det betyder det att hen valt bort barnet. Säg som det är och gör sorgen till en naturlig del i livet. Att gråta är skönt och naturligt och att få uttrycka sina känslor är en mänsklig rättighet.



 

Etiketter: sorg

Kommentera gärna: