Olikheter

Att "se" sin egen del i exempelvis en konflikt kan vara svårt när du känner dig sårad eller kränkt. Det heter ju att det alltid finns två sidor av en konflikt, eller tre har jag hört; din, min och sanningen.

Det jag tycker att du ska komma ihåg är att som part i en meningsskiljaktighet är vi olika. Vi kan reagerar olika på samma sak. För den skull är den andre inte sämre än dig. Det som är viktigt är att undvik döma eller värdera - vem säger att din reaktion är den rätta? Ingen säger jag. Förutom att den kanske är riktig och rätt för dig.

Försöker att lyssna istället till vad den andre säger. Ställ en fråga istället för att försvara dig,  då det oftast slutar med munhugg. Förklara dig utifrån att säga "Jag känner mig...", känn vilken känsla som finns i din kropp och uttryck den. Ha som grundtanke att det är en lösning som ska uppnås. Eller så kommer ni överens om att "det här finner vi ingen lösning till just nu" och det får vara så för tillfället. Ibland behöver det tas hjälp utifrån och tveka inte att göra det.  

Det viktiga är att kommunicera med varandra - konflikter är inte farliga utan ett tillfälle till ökad förståelse för en annan person. Respektera och ge utrymme att få vara olika är enligt mig en viktig grund och du behöver inte be om ursäkt för att du är du.

 

Kommentera gärna: